Så igår kastrerades katten och allt verkar ha gått bra.
Hon var fortfarande groggy efter narkosen då jag hämta henne så hon var väldigt lugn hela kvällen. Större delen av kvällen så låg hon och jag och dåsade på soffan.
När jag gick och la mig så var hon lite mera vaken och passade på att leka lite innan hon däckade i sängen på mig. Så hela natten så har hon legat och sovit på mig vilket hon sällan annars gör, hon sover oftast brevid mig eller nere vid fotändan på sängen. Antar att hon var lite extra sällskapsjuk på grund av sitt något drogade tillstånd.
Så i natt så har jag knappt rört mig ett dyft.
I morse så verkade hon väldigt pigg och käkade sin frukost med sin vanliga aptit och precis innan jag gick till jobbet så hade hon lyckat lära sig att dricka ur vattenskålen trots tratten. Och när man pratar om trattar så kan jag lugnt säga att mitt lilla monster är som de flesta djur, hon hatar att ha den på sig och försöker att få av sig den när hon tror att man inte ser henne.
Hmm nu har jag inte så mycket mer att säga så jag ska säga adjö för nu.
/Mia

Så är dagen här, katten är inlämnad för kastrering nån gång under dagen och jag är på jobbet.
Var inte kul att lämna min lilla ninja hos veterinären, tror jag var mer nervös än hon var.
Jag är fortfarande väldigt nervös, känner mig som en sån där mamma som inte riktigt kan släppa taget om sitt barn den där första skoldagen. Tack och lov så kommer jag nog aldrig skaffa barn, mina nerver skulle aldrig klara av det.
Hmm har inte så mycket mer att säga just nu.
/Mia

Livet är regnigt...

Det regnar som bara attan vilket jag kände av då jag hade rastvakt på lunchrasten, inte kul.
Annars rullar livet på som vanligt, imorgon skulle jag ha gått på julmiddag med jobbet men det krockade med kattens kastrering så jag fick dumpa det trots att jag sett fram emot det ett bra tag nu. Så går det då man inte har hjärnan med sig då man beställer tid för kastrering och bara vill få det överstökat.
Så imorgon ska jag lämna in katten hos veterinären det första jag gör imorgonbitti, är rätt så nervös för det trots att det något som säkert är rutin för veterinären. Men det är ändå min lilla ninjakitten det handlar om och hon har aldrig varit någonstans som inte är hemma utan mig sen jag köpte henne. Jag har seperationsångest redan och hon ska bara vara borta över dan då jag ändå jobbar. Hmm ska nog sluta tänka på det innan jag bryter ihop eller nåt i den stilen.

Annars så inväntar vi julen och alla dess glädjeämnen som ledighet, julklappar, ledighet, julmat och nämde jag ledighet. Julplanerna so far är att vi ska fira med tjocka släkten på pappas sida hemma hos hans äldsta brorsa och dagen efter så firar vi i den närmsta familjen en liten minijulafton bara för oss, så jag och katten kommer dra till mina föräldrar den 23 och vara kvar där till den 25 eller 26. Ska bli rätt skönt. Nyår verkar bli firat nere i kalmartrakten i år och då kommer jag träffa Eris ena syster och hennes mamma, ska bli rätt kul och se om min lilla NinjaKittens syster är lik Eris i sättet eller ej, vet att de är lika i sin sällskapsjuka som de verkar ha ärvt efter sin moder. Ska bli kul att träffa kompisen också, har inte träffat henne sen i somras då jag träffade mitt lilla monster för den första gången. Ninjakitten själv ska dock bli kvar i stockholm och vara hos mina föräldrar vilket också ger mig en bit seperationsångest då jag tänker på det. Vet inte hur jag ska klara av det då jag åker utomlands i sommar.
Vilket äntligen är planerat och biljetter och hotell bokat, jag och morsan ska till Rhodos för att sola, bada och bara njuta. Under den tiden så ska pappa ta hand om Eris. Är rätt så nyfiken på hur det kommer gå, förhoppningsvis är syrran hemma i sverige så han kan ta hjälp av henne då det krisar sig, hon har ju 3 katter så hon om någon borde kunna ge honom råd. :D
Så just nu är livet rätt så bra trots det trista regnet och den bortsmälta snön som kunde ha legat var till jul åtminstone.
/Mia

Busfröken, veterinären och mattes växter lever farligt.

hmm har egentligen inte speciellt mycket att säga idag.
Eris växer så det knakar, snart kommer hon inte vara min galna lilla räka längre. Detta gör mig lite ledsen men samtidigt är jag lite glad och förväntansful över det. vill ju så gärna se hur hon blir som vuxen kattfröken.
I fredags så var vi på återbesök hos veterinären för den sista kattunge vaccineringen. Eris är fortfarande inte ett dugg rädd att åka dit, den enda gången hon verkligen klagade var när veterinären satt sprutan i henne.

Vad har mer hänt sen sist. Hmm för ungefär 2 till 3 veckor sen när lilla fröken hade ett av sina kattfnatt så hoppade hon rakt in i fönsterrutan i vardagsrummet, tur var så höll fönsterrutan och hon slapp trilla handlöst ner för fyra våningar, hon har också försökt hoppa igenom glasdörrarna på mitt vitrinskåp i vardagsrummet några gånger. Hon har inte riktigt lärt sig att det faktiskt är en dörr där ännu. Hon har också fått ovanan att hoppa ner bakom mitt skåp i sovrummet som står för en dörr till vardagsrummet som jag aldrig använder, så där brukar hon sitta och jamma som en galning tills jag öppnar dörren från vardagsrumssidan och släpper ut henne, detta är också en grej hon ständigt glömmer och upprepar hela tiden.

När vi ändå har talat om fönster så kan vi ju nämna den kaktus som lillbus hade ner förra veckan så jag var tvungen att plantera om den då krukan till den gått sönder i fallet from fönsterbrädan. Tror att hon lärde sig att vara mer försiktig med att försöka komma upp på fönsterbrädan i vardagsrummet efter det. ;)

För ungefär 2 veckor sen så var vi och käka middag hemma hos min mamma och pappa, vi sov över där också, min syster var också där och hade med sig sitt yngsta monster som heter Hugin. Eris och Hugin tillbringade hela kvällen med att smyga på varandra och jaga varandra, så man kan väl säga att kvällen var lyckad för oss båda, jag fick god mat som jag själv inte behövde laga till och hon fick någon att leka med för en stund. När han åkte hem med syrran så däckade lillfröken i mitt knä en stund tills det var dags för lek igen.

Annars så har jag upptäckt att min lilla älskling springer omkring och kuttrar och låter som en korsning mellan ett marsvin och en duva, men böckerna säger ju att Main coons ska ha ett läte som låter som en fågel så jag antar att hon fått det från sin pappa.
Eris har dock upptäckt att mattes duntäcke är jättekul att hoppa i för det låter så roligt, jag är dock mindre nöjd över det hela då hon oftast gör detta när jag försöker somna.
På mornarna så väcker hon mig med att hon lägger sig på min arm och tvättar den samtidigt som hon kurrar som bara attan och trampar med framtassarna på min stackars arm. Hittills så har hon upptäckt att denna metod funkar utmärkt.
Hon har också blivit mer och mer självständig och kan vara själv i ett rum länge innan hon söker upp mig. Detta märkte jag av mest då vi sov hos mina föräldrar, då vandrade hon mellan gästrummet där jag sov och mina föräldrar sovrum. När jag vaknade på morgonen och undrade vart mitt lilla monster var så låg hon sov så gott i mina föräldrars säng på pappas sida nere vid hans fötter. Han som alltid sagt att han ogillar katter hade tydligt haft kattsällskap i sängen av och till under natten. XD
Apropå min pappas ogillande av katter så har han frivilligt anmält sig som kattvakt av mitt monster i sommar då jag och mamma eventuellt ska åka bort, så tydligen så har Eris charmat honom till att gilla henne åtminstone.


Hmm ska nog avsluta detta som vart så mycket längre än jag trodde. XD
Hmm lunchen kallar.
Kramizar
/Mia

kräftskivor, trasiga frysar och länk till bilder på kissen, klicka på inläggstiteln

Så var helgen över och jag kommit ner från min sockerchock, köpte åter igen för mycket godis och tillbringade större delen av fredags kväll och söndag eftermiddag och kväll i ett hyperaktivt sinnestillstånd pådraget av en överdos på socker. Stackars Eris var tvungen att dras med en hysteriskt fnittrande matte som tyckte det mesta var roligt. Var fortfarande lite påverkad i går och fick då och då små anfall av fnittersjukan, speciellt då Eris efter ha sovit nån timme på min axel helt plötsligt vaknar och får syn på en plastpåse som var under databordet, hennes svans såg ut som en rotborste innan hon insåg att påsen inte var något farlig.
Katten och jag passade dock på att vara ute på äventyr i lördags då vi drog hem till mina föräldrar för att få äta kräftor och annan gratis mat. Katten vart gullad och lekt med och matad med ost och matte själv käkade så mycket kräftor hon bara orkade så jag tror att både katten och jag vart nöjda med vår lördag.
Igår lyckades jag också med att få min mobil att sammarbeta med min dator så att jag kunde föra över bilder från mobilen till datorn. *gör en glädjedans*
Det som också har hänt är att min frys har pajat så igår tillbringade jag en halvtimme på att ringa efter kvartersvärden, jouren och kvällsjouren, det var inte kul. Men tillslut kom i alla fall en snubbe från kvällsjouren och kollade på frysen och lovade att ringa electrolux angående frysen och lånade mig en frysbox vilket var uppskattat. Så imorgon kommer det reperatörer från Electrolux och kollar på frysen, håller tummarna på att problemet ska gå och fixas. Är dock lite orolig för hur jag ska göra med Eris, måste nopg stänga in henne i sovrummet, men hon hatar att vara instängd plus att hon i vanliga fall inte brukar få vara där på dagarna.
Hmm, bara en massa problem, nåja de flesta löser sig nog.
Har babblat färdigt för den här gången.
/Mia

Fredag!

Har inte skrivit på ett tag men det har inte hänt speciellt mycket i mitt och Eris liv. Det mest intressanta som hänt är att vi var hos veterinären igen i tisdags för besikting och id-märkning av min lilla bebbe. Hon var inte ett dugg rädd och brydde sig inte speciellt mycket då veterinären tryckte och klämde på henne hon var mest irriterad över att vet. avbröt hennes utforskning av undersökningsbordet och hennes ihärdiga försök att leka stålkatten. Hon gillade dock inte att bli chipmärkt inte för att jag klandrar henne, jag skulle inte vilja bli stucken av nålen de använde för det.
Annars lunkar livet på som vanligt. Jag arbetar på att få henne att sluta använda området bakom mitt skrivbord som toalett. Just nu testar jag med att ha en skål med torrfoder där men jag är inte så säker på att det funkar. Nåja har beställt sånt där medel som ska få katter att lämna något i fred får se om det funkar.
/Mia

Delar nu lägenheten med en vandrande ulltuss med klor!

Så förra veckan kom hon hem till sitt nya hem och tog över mitt liv på en gång. hon är en bästemd liten dam som gärna vill få saker som hon vill. Första veckan gick bra ur alla synvinklar förutom tårnas, dom kommer nog aldrig bli sig lika.
Andra veckan har också gått bra förutom att hon envisas med att hon har en extra toalett bakom mitt databord men vi arbetar på det, eller rättare sagt jag arbetar på det, Shego eller Eris som hon tillslut fick heta är för upptagen med att uppfostra sin första egna tvåbening med andra ord mig. ;p
Idag så var vi till vetrinären och fick första vaccinationen och Eris den lilla älsklingen var mest intresserad av att leka stålkatten och hoppa av det rätt så höga undersöknings bordet trots mattes tydliga förklaringar att hon inte var stålkatten och skulle bara göra illa sig om hon fick hoppa nerfrån bordet. Annars gick det bra, hon kurrade åt veterinären fram tills den stunden då hon fick en spruta i nacken. Det andra som hon inte gillade var att åka transportbur fram och tillbaka från veterinären.
När vi kom hem så däckade hon och sov i tvåtimmar i mitt knä efter det så vart det galna rusningar fram och tillbaka genom lägenheten med avbrott då hon anföll mina fötter.
Livet har verkligen livats upp med en galen ulltuss som sambo.
/Mia och ulltussen,

Hmm...

Har flera veckor kvar tills min bebbe är gammal nog att hämtas och jag börjar redan kolla på vicken sorts katt nästa ska va...men om det blir en katt till så blir det inte förens om ett år. Har fastnat för rasen Ragdoll som är så himla söta både som vuxna och som småttingar, annars så är orientalen en favvis. Min syster har en liten oriental kille fast han är så liten längre som är så himla charmig under allt bus.Är just nu semestermamma till honom och en av huskattsdamerna han är sambo med. Två urgulliga sötnosar, där den ena har extremt mycket päls och den andra har väldigt kort päls, med andra ord en ulltuss och en jaguar.
/ Mia

bilder på bebbe Shego med syskon

Bebbe Shego är om någon undrar den lilla randiga missen.

Tack T för de helt ursöta bilderna på bebbe Shego med syskon och mamma.

Hmm

Det har blivit uppehåll i hundtankarna...har blivit med katt istället, fast en så länge bor den fortfarande med sin mamma, den är knappt 2 veckor och fjädrans så söt. Min vän som äger mamman till kattungen jag tingat har lovat att skicka lite bilder när den växt till sig lite.
Kan knappt bärga mig tills jag kan åka och hämta hem min lilla bebbe som det verkar nu kommer att bli döpt till Shego, for dom som inte vet vart det kommer ifrån så kan jag rekomendera serien Kim Possible på disneychannel, där Shego är en av the bad guys...namnet lär säkerts ändras några hundra gånger innan jag hämtar katten.
To be continued...

Tillbaka igen!

Så här är ett nytt försök att skriva regelbundet i denna blogg.
Har sen sist börjat gå i hundtankar och funderar på att köpa en Dvärg Pinscher för att liva upp tillvaron med lek, bus, gos, promenader och kanske agility.
Har varit inne på många sajter som innehåller fakta om rasen eller är någon uppfödares hemsida. Hund böckerna i hyllan hemma har inte blivit så lästa på länge som de är nu.
Så jag antar att det är vad denna blogg kommer handla mest om, mitt letande efter en fyrbent livspartner.