kräftskivor, trasiga frysar och länk till bilder på kissen, klicka på inläggstiteln

Så var helgen över och jag kommit ner från min sockerchock, köpte åter igen för mycket godis och tillbringade större delen av fredags kväll och söndag eftermiddag och kväll i ett hyperaktivt sinnestillstånd pådraget av en överdos på socker. Stackars Eris var tvungen att dras med en hysteriskt fnittrande matte som tyckte det mesta var roligt. Var fortfarande lite påverkad i går och fick då och då små anfall av fnittersjukan, speciellt då Eris efter ha sovit nån timme på min axel helt plötsligt vaknar och får syn på en plastpåse som var under databordet, hennes svans såg ut som en rotborste innan hon insåg att påsen inte var något farlig.
Katten och jag passade dock på att vara ute på äventyr i lördags då vi drog hem till mina föräldrar för att få äta kräftor och annan gratis mat. Katten vart gullad och lekt med och matad med ost och matte själv käkade så mycket kräftor hon bara orkade så jag tror att både katten och jag vart nöjda med vår lördag.
Igår lyckades jag också med att få min mobil att sammarbeta med min dator så att jag kunde föra över bilder från mobilen till datorn. *gör en glädjedans*
Det som också har hänt är att min frys har pajat så igår tillbringade jag en halvtimme på att ringa efter kvartersvärden, jouren och kvällsjouren, det var inte kul. Men tillslut kom i alla fall en snubbe från kvällsjouren och kollade på frysen och lovade att ringa electrolux angående frysen och lånade mig en frysbox vilket var uppskattat. Så imorgon kommer det reperatörer från Electrolux och kollar på frysen, håller tummarna på att problemet ska gå och fixas. Är dock lite orolig för hur jag ska göra med Eris, måste nopg stänga in henne i sovrummet, men hon hatar att vara instängd plus att hon i vanliga fall inte brukar få vara där på dagarna.
Hmm, bara en massa problem, nåja de flesta löser sig nog.
Har babblat färdigt för den här gången.
/Mia

Fredag!

Har inte skrivit på ett tag men det har inte hänt speciellt mycket i mitt och Eris liv. Det mest intressanta som hänt är att vi var hos veterinären igen i tisdags för besikting och id-märkning av min lilla bebbe. Hon var inte ett dugg rädd och brydde sig inte speciellt mycket då veterinären tryckte och klämde på henne hon var mest irriterad över att vet. avbröt hennes utforskning av undersökningsbordet och hennes ihärdiga försök att leka stålkatten. Hon gillade dock inte att bli chipmärkt inte för att jag klandrar henne, jag skulle inte vilja bli stucken av nålen de använde för det.
Annars lunkar livet på som vanligt. Jag arbetar på att få henne att sluta använda området bakom mitt skrivbord som toalett. Just nu testar jag med att ha en skål med torrfoder där men jag är inte så säker på att det funkar. Nåja har beställt sånt där medel som ska få katter att lämna något i fred får se om det funkar.
/Mia

Delar nu lägenheten med en vandrande ulltuss med klor!

Så förra veckan kom hon hem till sitt nya hem och tog över mitt liv på en gång. hon är en bästemd liten dam som gärna vill få saker som hon vill. Första veckan gick bra ur alla synvinklar förutom tårnas, dom kommer nog aldrig bli sig lika.
Andra veckan har också gått bra förutom att hon envisas med att hon har en extra toalett bakom mitt databord men vi arbetar på det, eller rättare sagt jag arbetar på det, Shego eller Eris som hon tillslut fick heta är för upptagen med att uppfostra sin första egna tvåbening med andra ord mig. ;p
Idag så var vi till vetrinären och fick första vaccinationen och Eris den lilla älsklingen var mest intresserad av att leka stålkatten och hoppa av det rätt så höga undersöknings bordet trots mattes tydliga förklaringar att hon inte var stålkatten och skulle bara göra illa sig om hon fick hoppa nerfrån bordet. Annars gick det bra, hon kurrade åt veterinären fram tills den stunden då hon fick en spruta i nacken. Det andra som hon inte gillade var att åka transportbur fram och tillbaka från veterinären.
När vi kom hem så däckade hon och sov i tvåtimmar i mitt knä efter det så vart det galna rusningar fram och tillbaka genom lägenheten med avbrott då hon anföll mina fötter.
Livet har verkligen livats upp med en galen ulltuss som sambo.
/Mia och ulltussen,