Aha för en gång skull har titeln på inlägget med titeln att göra.
Kände mig precis som Marvin från Liftarens guid till galaxen när jag var på väg till jobbet. Alla verkade så glada så som de dära dörrarna på rymdskeppet de åker med i boken och jag kände mig inte alls glad, bara trött, vemodig och lite deppig precis som Marvin.
Som tur var så försökte jag inte snacka med bussen och bussarna har inget medvetande annars hade den säkert blivit så deppad av mig att den dog...
Borde ta och sluta göra alla andra deppiga av min inre regn period...Hmm Inre Regnperiod, jag gillar det.
Kramizar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar